Som jag ibland kan längta till mina barn uppskattar sömn lika mycket som mig.
Men jag antar att det är några år bort.
Problemet är inte att det inte sover,problemet är att jag vaknar för ingenting.
Lucas pratar/gnäller i sömnen lite då och då,och självklart vaknar jag till dirket och måste in till honom.
Och Liam hostar såklart till då och då,eller har någon annat för sig och självklart vaknar jag då och måste titta till honom.

Sen har jag insett att jag börjar fundera grymt mycket när jag ligger i sängen vilket resulterar i att jag inte somnar i "normal" tid.
Det behöver inte vara några världsfrågor jag funderar över,det kan helt enkelt handla om att jag måste köpa en ny jacka till Liam.
Och då ligger jag och funderar över vad jag ska köpa för jacka.
Eller så funderar jag över på vad vi ska hitta på nästkommande dag.
Ja,ni fattar.

Så hur ska jag lösa detta?
Enkelt egentligen!
Nu när jag börjar om att jobba så kommer jag nog vara mer trött på kvällen och då kommer jag inte hinna fundera över allt!
Sen att jag vaknar på natten för allt,det får man väl liksom ta?