Att kunna kombinera två barn med en jävligt ond fot går inte vidare värst bra.

Pappan får ha huvudansvaret får lillebror eftersom han är en virvelvind.
Jag har ansvar för Lucas eftersom han kan leka lite lugnare lekar.
Kvällen till ära leker jag och Lucas med hans playmobil hus.
Det är en stilla lek och jag kan sitta på golvet och vila mig.

Jag var världens jävla skitdag idag.
Jag kan inte röra foten,jag kan inte alls stödja den litegrann.
Så när jag ska ta mig från punkt A till punkt B här hemma måste jag krypa eller masa.
Jävligt coolt..
Jag tackade nej till kryckor igår eftersom jag inte trodde det skulle bli värre,men ack så jävla fel jag hade..

Jag är rastlös som ett svin,men kan inte ta mig ur soffan.
Jag har en jävla massa kanaler på tvn,men det som visas är bara SKIT!
Jag är inte en person som kan ligga och ta det lugnt en hel dag,jag har nog för mycket damp..
Att försöka ta sig på toaletten är ju ett projekt för sig.

Men jag antar att det bara är att gilla läget..

Idag har jag spenderat 5 timmar på akuten.
Det var inte någon vidare rolig upplevelse.
För det första så har dom inga bra tidningar att läsa medans man väntar.
För det andra var kaffemaskinen trasig.
För det tredje hoppade jag omkring med en sko i handen och den andra på foten upp och ner från akuten och röntgen.

Jag fick först röntga "som vanligt",men det räckte inte så efter att jag precis hoppat ner på ett ben till Akuten igen så fick jag hoppa upp på röntgen igen och göra en DT-röntgen.
Jag har aldrig i hela mitt liv behövt röntga mig och dessutom har jag aldrig brutit något heller.
Kändes dumt att behöva bryta den trenden vid 26 års ålder!

Men det gick bra!
En jävligt misshandlad fot,men inte en bruten fot!
Nu väntar jag bara på att jag kan gå på den igen,fast det förstås kommer väl att ta några dagar.
Men hellre det än gips i flera veckor.
Doktorn sa att jag hade haft väldigt tur,och han var verkligen förvånad över att ingenting var trasigt i foten.