-Varför säger vi saker till våra barn som vi inte själva håller fast vid?
Alla får vara med och leka.
Ni ska inte vara dumma och bråka med varandra.
Känner ni igen dom där meningarna?
Det gör jag.
Det är något jag säger till mina barn många gånger under en vecka,och jag antar att dom flesta av er också säger det någongång då och då till era barn.
Vi är förbannat duktiga på att lära våra barn hur dom ska vara mot andra människor,att dom ska vara snälla och att alla som vill ska få vara med och leka.
Men när det kommer till oss själva då?
Nä,då verkar dom "reglerna" gälla alls.
Varför ska vi egentligen lära våra barn saker som vi inte själv håller fast vid?
Kanske inte våra barn vill leka med just den ungen,ska vi verkligen tvinga dom till det?
För inte skulle ni tvinga er att leka med en personen som ni inte vill leka med.
Och väldigt få vuxna är egentligen snäll mot andra människor.
Det ska snackas skit hit och dit.
Och skvaller,det är ju det bästa vi vet!
Att få gotta sig i andra,fan vad det är underbart!
Och att en personen som inte "passar" in ska få vara med oss,det är ju bara uteslutet!
Undra egentligen varför vi blir ena jävla skitstövlar som vuxna när vi som barn fått lära oss att man ska vara snäll och låta alla få vara med.
Fast barn gör ju inte som vi säger,dom gör som vi gör!
Dom flesta hoppas kunna uppfostra sina barn till något som man inte själv blev... Perfekt! Och man hoppas säkert matt det skall lyckas så att man blir förlåten av gud för alla synder man åstadkommit. Prisa gud och följ hans väg livet ut!
tänkvävrda ord för oss vuxna Emmeli ;) Men jag tror att det är viktigt för barn- sinemellan, för deras utveckling att inte känna sig uteslutna, att känna att folk tar ansvar, stöttar etc- visar hur "det borde vara". Småbarn är ju inte mycke för "skitsnack och skvaller" iallafall ;) Jag skulle inte tvinga mina barn att umgås med barn som de inte alls kommer överrens med eller inte gillar, precis som jag själv inte umgås med folk jag ogillar. Vad får mig att ogilla folk? Jo, när de är otrevliga, elaka eller jävliga :/ Jag blir likadan då, och ibland kan man ju själv vavra det utan att man vet om eller reflekterar över det. JAg tror på att motverka mobbing, mot barn, mot vuxna. Men man får acceptera att alla människor inte springer bra med varandra :> (och då talar jag inte om att man inte delar åsikter i allt eller inte ;).
Gällande skvaller och skitsnack (inom rimliga gränser såklart!) så finns det studier som visar att detta är en ofrånkomligt och viktigt kitt mellan personer. En del påstår ret av att det mesta skvaller härör utifrån omtanke, men självklart även brukas som en metod att som "grupp" visa att "vi håller koll" och styra moralen och värderingar inom mindre grupper, samhällen osv. Jag tycker att det är obehagligt när man får höra rena lögner som sprids om en, men att folk "pratar" om mig har jag lärt mig att acceptera, det hör till. Det är ju det elaka tugget som är rena lögner och ont förtal som är förjävligt....Som för vissa kan påverka ens samliv, utsikt att få arbete, hjälp och stöd etc. :(
Som förälder så känner jag ett ansvar att "lära" Nelly att inte bråka och att man ska vara snäll med andra. Och det tycker jag är självklart då dom är så pass små. Sen skulle jag nog aldrig tvinga Nelly att vara med någon som hon verkligen inte vill vara med när hon blir äldre, men då ska det finnas en bra orsak till varför. Och som du skriver: Barn gör inte som vi säger, dom gör som vi gör. Och jag tror att vi vuxna måste tänka oss för hur vi pratar om andra människor eller vad det än gäller när barnen är omkring oss för dom är ju som små tvättsvampar som suger åt sig allt. Jag är en sån människa som tycker om skvaller men jag håller med dig. Det är nog vi vuxna som skulle behöva anamma dom regler som vi sätter till våra barn ibland. Btw bra skrivet Emmeli :)