Jag måste ha haft tur som fick en mamma som hon.Hon gör vad som helst för oss.Direkt jag ber henne om något så är det aldrig några problem.Hinner hon inte just när jag ber henne så gör hon det direkt hon har tid.Jag vet inte hur många gånger tex. hon har hämtat mig mitt i natten.Jag vet inte hur många gånger hon har kastat sig i bilen och farit och köpt det jag bett henne köpa.

Med mamma kan man prata med om allt,hon lyssnar och är man ledsen så håller hon om en.Mamma märker direkt när jag är ledsen eller arg.Och berättar jag inte varför så börjar hon må dåligt.Hon är så underbar.

Det kan inte ha varit lätt alla gånger att ha tre tonårsflickor under samma tak.Och eftersom pappa har ett jobb där han är borta mycket så har han ju varit tvungen att vara borta många veckor.Men mamma har både jobbat och tagit hand om tre flickor som bara slåss.
Men är det nån som skulle ha klarat det är det min mamma.

Och nu när man själv fått barn är jag så otroligt tacksam att ha en mamma som henne.En som alltid ställer upp.Hur stressigt hon än har det.Som igår när man bara skrek så ringde jag henne och på fem minuter var hon här och hjälpte till att mata Lucas.
Jag tror inte hon vet hur himla glad jag är för att hon alltid finns där,över att hon alltid lyssnar.Och ibland när man vill vara liten igen så sitter hon bara och kramar mig.

Ibland får jag så himla dåligt samvete över hur jag har behandlat henne vissa gånger.Det enda hon har velat och vill är att vi ska ha det så bra som möjligt.Att vi ska vara lyckliga.Hur jävlig jag än har varit så har hon alltid ändå funnits där.Hur många fula ord jag sagt till henne har hon alltid sagt att hon älskar mig.

Allt har blivit så mycket klarare nu när man själv är mamma.
Allt hon gjort och gör är av kärlek.
Det är nu man inser hur mycket hon älskar oss.