Jag börjar sakta men säkert att återgå till livet.
Snart ett dygn som alvedon och ipren fri!
Jag ska fria efter tio dagar som fri!
Min lever mår nog inte sådär jättebra,men jag får väl trösta mig med att jag inte dricker alkohol och inte heller tar några andra droger.
Visst känner jag av det,men inte på samma sätt och dessutom tar det väl sin lilla tid innan allt läkt ordentligt.
Jag känner mig inte lika bitterfittig längre och kan ju faktiskt skratta utan att det gör ont!

Efter middagen tog pappan med sig kiddosarna och gick ut.
Jag fick plocka undan i lugn och ro,och shit vad fort det gick utan två kiddosar kring fötterna!

Liam är ju som sagt i någon sån här "sur,surare,surast period" och jag kan inte annat än att älska det.
Han är så förbannat söt när han surar ihop och säger näääääj.

Dessutom har även han blivit helt besatt av Eric Saade.
Dom är söta när dom dansar,men jag är så förbannat less Popular och Manboy.
Eric Saade,om du läser detta så snälla kan du inte göra någon ny låt?
För snart sjunger jag Popular och Manboy i sömnen!

Lucas är i någon "running man period" när det kommer till sovningen.
Men jag är väl en "lat" morsa som låter honom springer upp och ner.
För jag vet att han ger sig till slut och somnar.
Han kanske behöver det just innan,och efter en liten stunds springade brukar han alltid fråga om jag ska sova med honom.
Och självklart gör jag det,det är ju så himla mysigt!

Nä,nu är det bråttom,bråttom!

Måste hinna duscha innan Mot alla odds börjar.
Brukar ni förresten titta på det?