Vi gnäller alldeles för mycket på oss själva.
Vi är aldrig bra nog,det är alltid något vi skulle kunna göra bättre.

Så vet ni vad?
Det här inlägget kommer att handla om hur fantastisk jag egentligen är.

Jag är oftast och jämt själv med barnen veckorna i ända.
Vi har valt att ha det så,men bara för det så är det ju ingen dans på rosor.

Jag stiger upp 5.15 fem dagar i veckan,väcker barnen 5.30.
Lämnar på dagis 6.05 och börjar jobba 6.30.

Slutar 2,hämtar ungar och sedan hem för att laga middag.
Efter middagen leker eller hälsar på folk.
Klockan 6 är det dags att börja göra sängen för barnen.
Klockan 7-7.30 sover oftast båda två.

Då börjar jag tvätta,diska diskmasikn och städar undan dagen.
Lägger fram morgondagens kläder,packar väskor och duschar.

Kring 22 brukar jag lägga mig i sängen,och sover för det mesta före 22.30.

Fan,jag är duktig.
Det är ett evigt pusslande för att få allt att gå ihop,men det funkar!
Vissa dagar skulle jag bara vilja lägga mig i soffan efter middagen,men det vill väl alla?

På morgon är det alltid stress,men jag har än aldrig kommit försent.

Ungarna är fantastika.
Hur kul kan det vara att bli väkt före fan varje morgon,och jag förstår att dom ibland kan vara på lite halvdåligt humör.

Men det jag gör är fantastikt.
Ibland undrar jag var jag får all ork ifrån.
Jag orkar jobba,jag orkar vara med barnen och jag orkar hålla huset i fint skick.

Men jag har å andra sidan aldrig svårt att somna på kvällarna.

Nu vill jag att ni som läser min blogg ska göra samma sak på eran blogg.
Skriva ett inlägg om hur fantastika ni faktiskt är.
För jag vet att ni är lika fantastika som mig!